Det har varit få, men buttra, inlägg här å det senaste. Helt rätt uppfattat. Vi är lite deppiga, det är svårt att vara annat så som regeringen med anhang vägrar visa att deras belackare hade fel och istället ger bad-governing ett ansikte. Det sparkas människor högt och lågt. Minister efter minister får gå, mellanchefer och högre och lägre. Det brukar visst gå till så att det kommer en lapp på fredagseftermiddagen där den det rör får reda på att hennes jobb nu är någon annans - vänligen kom inte på måndag.
Och så är det påringningar från regeringsrepresentanter till föreläsare och liknande från diverse NGOer och andra organisationer där vad som ska sägas på en kommande föreläsning, workshop eller kurs och hur är det egentligen med åsikterna, du är väl inte för abort!
Varför sparkningstsunamin pågår? Tja, det minst elaka ryktet gör gällande att det är Daniel med familj som vill samla så mycket flis som möjligt till sig. Ett bra sätt att göra det är tydligen att ha sina (i ordets fulare betydelse) på så många poster som möjligt - helst där det finns pengar. Vad det internationella samfundet gör? Tja, ingenting såvitt man kan se. Varför skulle de göra det - ni tror väl inte att biståndsarbetare, ambassaddito och andra i expatsvängen arbetar för någon "cause" (som det heter i Matrix)? HA! Nej fan, det är den egna karriären som räknas. Som alltid.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar