Den här bloggen är inte särskilt politisk av olika skäl. Men ibland går det inte att låta bli. Som för någon månad sen, när Nicaraguas lagstiftare i all sin vishet avskaffade den gamla abortlagen som tillät så kallad terapeutisk abort, det vill säga då graviditeten orsakats av våldtäkt, incest eller om den är livshotande för kvinnan. En lag som funnits i hundra år på ett ungefär. På den tiden då lagstiftare var mer öppensinnade och påven mindre blåst - eller så hördes han inte från sitt marmortorn i Rom på den tiden.
I och med detta får Nicaragua världens hårdaste abortlag, tillsammans med El Salvador, Chile, Malta och Vatikanstaten (vem som kan tänkas göra abort där är för mig mycket oklart). Även den tidigare lagen var hård och dum, och som så ofta när det är så är antalet aborter jättemånga. Illegala och utomlands. Det lär knappast ändras, kvinnor kommer att fortsätta men kanske inte läkarna då de nu riskerar mer.
Kvinnor som utför en abort riskerar att dömas till fyra års fängelse (fint alternativ till att dö i barnsäng), och läkaren riskerar åtta år. De kvinnor som trots gubblagen ändå vill bestämma över sig själva men som inte har råd att åka till Miami är alltså hänvisade till jordemor och jordgolv. Heja Ratzinger och lagstiftarna, må de alla få en stor, vass sten i huvvet.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Hej Maria José och Patrik !
Ni är fantastiska och jag undrar om jag komer att träffa er igen. Jag undrar om jag kommer att resa tillbaka till Nica. Den där febersjukan som gjorde mig lite distanserad när jag gästade er fortsatte attdyka upp under resans gång. Vete 17 var det var, men det spelar ingen roll.Jag ville bara be om ursäkt lite grann. men det var ju jag och inte ni dom förlorade på att jag låg däckad och blev matad av Sara med oliver och mojito. Ett nytt intresse har fötts,nu läser jag om Nicaragua och centralamerika.Ni har besök av Patriks föräldrar om jag minns rätt.Här är vi uppslukade av jobb,uppsatskrivande och lagom mycket julförberedelser.En bit av förberedelsen är att terapeutiskt prata om vilka förväntningar var och en har i familjen. Hoppas vi kan hålla kontakt. Betrakta detta som ett julkort. God jul och tack för senast ! Maria i Umeå
Hej Maria,
å det, ingen orsak alls, vi är glada att det där som tvingade dig dricka mojitos och äta oliver försvunnit nu, för det har det väl? Vi, konstig nog, fortsätter att dricka mojitos trots att vi inte lider av febergrejs. Det må vara hänt, strörre lidanden finns.
Jul planerar vi inte för mer än att det betyder ledigt i några dagar. En bra tid att sitta på terrassen och skriva klart diverse texter som inte har med det där vanliga arbetet att göra. MJ ska skriva klart sin avhandling och jag ska pula med något kortare texter. Om elektricitetens självsvåldiga tjänstemän är snälla över jul kan det hela gå vägen. Någon gång till sommaren, den svenska, tänker vi ta oss till Sveriges land och väl där hoppas vi kunna ta oss till Norrland och hälsa på. Bra va?
Skicka en kommentar